Norrtelje 1859

Roslagens Sparbank

ORDFÖRANDEN OCH BETYDANDE PERSONER I BANKENS STYRELSE

Genom åren har det passerat ett antal personer på bankens ordförandepost. En del mer färgstarka än andra vilket även spelas av de avtryck de gjort i såväl bankens som stadens historia. I bankens styrelserum finns ett antal av dessa män, för än så länge har det varit just män, avporträtterade och dekorerar dess väggar. Det finns ett uttryck som säger ”Vi är inget utan vår historia” och just detta är något som nuvarande ordförande Mats Hultin vill förtydliga.  Därför startades ett projekt där vi ska försöka synliggöra och försöka klä dessa porträtt i ord. För vilka var de och vilka historier cirkulerar runt dem? Vissa historier är mer sanna än andra men vi kommer låta dessa få en plats att leva vidare på i en ocensurerad form på denna sida. En sida som kommer få allt fler ord ju mer fakta och fler historier som kommer till vår kännedom. Ett i allra högsta grad ”levande dokument” om tid som gått.

Information och texter inhämtade från: Eva Landberg, Roslagens fornminnesförening, Skriften Norrtälje stads och angränsande tre tingslags Sparbank 1859–1909, Boken ”Norrtelje Stads och Mellersta Roslagens sparbank 1859–1934”, Bankens årsbok 1939, Boken ”Roslagen” utgiven av banken till 100-årsjubileet 1959, Boken ”RODEN – landet vid havet” utgiven av banken till 125-årsjubileet 1984, Boken ”Mellan det lokala och det globala”, Artiklar i Norrtälje Tidning, Roslagsmuseet, Berättelser och fakta från anhöriga och fortfarande aktiva tidigare ordföranden.

 

HISTORIK 

Roslagens Sparbank har bytt namn ett antal gånger under årens lopp. Vid bildandet år 1859 var det fullständiga namnet Norrtelje stads, Lyhundra härads, Frötuna och Länna samt Bro och Wätö Skeppslagers sparbank och pupillkassa*.

År 1894 ändrades namnet till Norrtelje stads och närgränsande tre tingslags* sparbank och år 1918 ändrades namnet återigen till Norrtelje stads och Mellersta Roslagens sparbankDen 31 augusti 1956 blev bankens registrerade firmanamn Roslagens Sparbank.

Under januari och februari 1859 hade det cirkulerat listor i Norrtälje stad och i de elva socknar* som tillhörde Mellersta Roslags Domsaga*. På dessa listor kunde de som ville vara med och ge ett penningbidrag till bildandet av en sparbank teckna sitt namn. När listorna hade cirkulerat färdigt, och idéerna om att starta en sparbank lästs upp vid ett antal gudstjänster i traktens kyrkor, var det sammanlagt 117 personer som förbundit sig att bidra med sammanlagt drygt 1000kronor till en grundfond ca 60 000 kr i penningvärde 2019.)

Vid ett första stormöte för sparbankens bildande som genomfördes den 8 mars 1859 i rådhuset i Norrtälje, valdes häradshövdingen Fredrik George Isberg till bankens förste ordförande. Efter några smärre förändringar av stadgarna godtogs dessa av länsstyrelsen och den 25 maj 1859 konstaterades att sparbanken nu kunde anses vara grundad.

Den 2 juli 1859 var bankens första öppetdag. Den första bankdagen var det 30 personer, varav 17 kvinnor, som satte in sina sparade riksdaler i den nya banken. Pigan Mathilda Sofia Öman var den första insättaren i Roslagens Sparbank. I motbok nummer 1 i ”NorrTelje Stads, Lyhundra härads, Frötuna och Länna samt Bro och Wätö Skeppslagers Spar-Bank och PupillKassa” finns insättningen på 3 riksdaler prydligt inskrivet.

 

BANKENS FÖRSTA LOKALER

I Norrtelje Weckoblad den 30 september 1859 klagade en insändare på att den nyligen inrättade sparbanken inte gjort sin verksamhet tillräckligt känd. Redaktionen svarade med att publicera den kungörelse som lästs upp tre söndagar i kyrkorna:
Direktionen för Norrtelje stads och närmast därintill angränsande tre tingslagers sparbanks- och pupillkasse-inrättning meddelar härigenom till allmän kännedom, att inrättningen börjar sin verksamhet lördagen den 2 nästkommande juli då, likasom tills vidare, varje helgfri lördag insättningar emottagas kl emellan 10 och 12 förmiddagen å rådhuset här i staden.

Den 25 november 1859 kungjordes i Norrtelje Weckoblad att sparbanken flyttar sina lördagssammanträden till tingsrummen i kronohäktet och att därmed också öppethållandet för allmänheten flyttas dit, allt fr o m den 3 december (se bilaga Noe Weckoblad).

I 1934-årsboken och på sparbankens hemsida, rubrik 160 år i Roslagen, står att kronohäktet var bankens första lokal men det stämmer alltså inte. I fem månader 1859 skedde verksamheten i rådhuset.

 

FÖRKLARINGAR 

Pupillkassa = Hade den funktionen att de förmyndare som blivit utsedda att förvalta minderårigas tillgångar, till exempel ett arv, på ett enkelt sätt kunde placera sådana pengar i kassan

Tingslag s= är häradsrättens territoriella indelning. Indelningen är oftast baserad på de traditionella häradsindelningar men beroende på storlek kan ett härad vara indelat i flera tingslag medan flera mindre härader kunde ingå ett tingslag. Flera tingslag kan bilda en domsaga. Till varje tingslag hörde en tingsplats och senare ett tingshus.

Domsaga = En domsaga var i svensk rätt den domkrets, inom vilken en viss tingsrätt är första instans. Från 1 juli 2018 benämns dessa områden istället domkretsar, i likhet med vad det kallas för andra domstolar. Termen ”domsaga” används därför inte längre.

 Socken = är ett ålderdomligt namn på landsortsförsamling i folkkyrkor. I Norden betecknade ordet sedan senmedeltiden ett område utanför städer, med flera intilliggande byar och tätorter, som tillsammans delar på kyrka med tillhörande prästgård och kyrkogård, och som i senare tider styrdes av sockenstämman. Socknen var en föregångare till dagens församlingar och kommuner.